Bilder

Min dag i bilder... 
 
 
Tog en långfika med Simon idag på lilla bagis & det var precis vad jag behövde. 
 
 
& Min promenad blev av tack vare Medea....
 
 
Så ut i mörkret & iväg. Blev premiär för oss alla att ta vägen över isen...
 
 
Så nöjd över promenader är man ju bara tvungen att ta en selfie. Tihiiiii
 
 
Kaffe & farmen nere hos grannarna.. 
 
 
Palle glad & fylld med energi i vanlig ordning. Blir alltid en massa skratt då man besöker dom... 
 
 
Det är inte det att brudarna inte vill vara med på bild. Utan dom gör en dab ( uttalas dääB ) 😘
 
 
När vi skulle planera in en middag så åkte schemat & telefonerna fram. & till slut fick vi ihop en kväll som skulle passa. OM 5 veckor, yeeiiii !!
 
 
Så nu har jag krypit ner i sängen med ett leende på läpparna & tänker glatt bläddra igenom tidningen som kom med posten för 1mån sen.  Bättre sent än aldrig va det va? 
 
God natt ❤

..

Godmorgon alla fina!! Hoppas ni mår bra & att morgonen löpte på som ni önskade? Själv så vaknade jag upp & kände mig piggare än jag gjort på länge. Vilket resulterade i att jag även känner mig gladare idag...
 
& det ska fan ingen få ta ifrån mig, så idag tänker jag undvika allt som kan få mig ur balans & alla negativa energier !! Vet att många tycker det låter as flummigt men det funkar verkligen, iaf i min värld. 
 
Har ni aldrig varit med om att ni är på grymt bra humör & så möter ni på någon som gör er irriterad, nedstämd eller arg? Då kan ni antingen ha dragit på er av dennes känsla eller så har ni stött på en energitjuv...
 
När deras problem & känslor blir till sina egna så är det ingen bra situation att vara i. & lär man sig skilja på sin egna känsla & andras känslor/problem så blir det enklare att känna sig mindre "knäpp"....
 
Jag är super känslig för olika miljöer & situationer. & nu när jag fattat att det inte är fel på mig så är det lättare att hantera. Har även fått lära mig ett sätt att andas för att kunna hantera vissa situationer som ger mig ångest & får mig ur balans....
 
Kuratorn gav mig till "hemläxa" att öva på andningen & att ta minst en långpromenad per dag. Så idag tänker jag ta tjuren på ballarna & ge mig ut på en promenad. Även fast jag är livrädd över att få en attack av ångest. Så det är med skräckblandad förtjusning jag ger mig ut...
 
Det är faktiskt helt djävla stört hur det kunde bli så här?! Hade aldrig i min livligaste fantasi kunnat tro att jag skulle bli som en folkskygg & trasig hund som ryggar tillbaka bara av att höra porten nere i trapphuset öppnas. Om detta är helvetet så vill jag aldrig mer hit. Med facit i handen så hade jag det väldigt bra där uppe på jorden...
 
💖
 

Bakslag på baksla ..

 
Ligger i sängen med en kopp kaffe med en konstig känsla i kroppen. Har slumrat mig igenom natten & ångesten håller ett stadigt grepp om mig..
 
Kurstorn & min kontakt sköterska säger att jag måste ner på botten för att kunna vända & att min reaktion är helt normal. Normal?? Om det jag upplever nu är normalt, så vill jag inte vara normal..
 
Jag trodde att allt skulle vara bra & att jag skulle vara glad & ha mer energi än tidigare. Istället slogs jag av att luften gick ur mig, jag kan inte sova, ångest, panik & en djävulsk huvudvärk emellan åt. Min kropp gör ont & jag känner inte längre igen mig...
 
Känslorna åker berg & dalbana & vissa dagar ligger jag totalt utan ork mer än till att försöka andas normalt. Barnen måste ha sitt & jag ger allt det jag har över till dom. Jag trodde jag hade kontroll över läget & att jag i vanlig ordning skulle passera med lite fler ärr & erfarenheter, men OJ vad jag hade fel...
 
Jag kan inte längre hantera det som väller upp inom mig, jag kan inte hantera enkla & helt vanliga uppgifter, jag kan inte hantera en stressad uppgifter & jag kan framför allt inte hantera höga ljud. Saker som jag innan ryckte på axlarna åt, hugger som knivar i själen. 
 
Allt skulle ju bli bra?! JAG skulle ju bli bra & mina barn skulle få tillbaka sin mamma som löser & fixar allt!! 
 
& här ligger jag. Känsligare än jag någonsin varit & helt djävla trasig. Jag har 2st personer som är mina lungor & får mig att andas & gör allt lättare att hanterar/förstå & det är svärmor & min vän Ronnie. Svärmor med sin egna erfarenhet & kunskap & Ronnie som själv slåss mot sin cancer & sina demoner. Säger bara TACK !! ❤️
 
Det känns som om det blir bakslag på bakslag & att det inte finns någon botten? Jag faller & jag faller men när fan ska jag landa? När ska jag slå i marken? Har jag kanske slagit i marken nu? Jag vet ju inte då jag inte kan förstå det jag känner...
 
❤️